Mitt lärandetillfälle i förskolan

Lärandetillfället på förskolan är nu genomfört med sex stycken barn i åldrarna fyra-fem år, tre flickor och tre pojkar. Tillfället startades med att barnen fick gå in i byggrummet och vi satte oss bekvämt med kuddar på golvet och började prata om förra gången vi träffades då jag frågade dem om varför det blåser. Symboliskt tog jag fram Cartoonen men eftersom att ingen av barnen är läskunniga så pekade jag på bilden, förklarade vad det stod och att man kan ha olika tankar om varför det blåser och sedan pratade vi om vad de trodde nu och om de tyckte att något av de andra förslagen kunde stämma. Barnen stod fast vid att det blåser för att det inte ska bli för varmt ute då risken finns att man svettas ihjäl. Jag berättade för barnen att vi idag ska göra ett experiment för att se om vi kan skapa vind utan att blåsa med munnen och barnen blir exalterade och tycker att det är en bra idé! Vi tar fram ballonger och varje barn får var sin, detta är mycket uppskattat. När glädjen av att bara få en ballong har lagt sig frågar jag barnen vad de tror att vinden består av, vi kommer tillsammans fram till luft. En pojke menar att luft inte är någonting och jag uppmanar då barnen att blåsa luft i ballongerna och vi konstaterar att luft visst är något. Jag säger till barnen att man kan säga att luft består av massor, massor, massor av yttepyttesmå bollar, så många och så små att vi inte kan känna dem. Barnen accepterar detta och jag berättar vidare att när luften blir varm så blir bollarna jätteglada och vill springa runt där det finns massor av plats, den platsen finns högre upp, alltså varm luft stiger. I kall luft fryser bollarna och rör sig inte så mycket. Jag förklarar vidare att när de varma bollarna har åkt uppåt så blir det tomt där de var och då får de kalla bollarna ta deras plats. Här börjar barnen att tappa intresset och jag inser att vi måste göra ett miljöombyte och hitta på nått vidare om de ska orka.

Dags för experimentet säger jag till barnen och vi traskar iväg till materialrummet. Barnen får hjälpa till att leta fram en fjäder och en lång tråd. Vi gick till en dörr och öppnade den varpå en flicka efter en kort stund konstaterade att hon blev kall om fötterna. Vi pratar om varför det blir så och jag försöker koppla det till vårt samtal om att varm luft stiger och kall luft får ta dess plats. Jag är dock osäker på om barnen ser sambandet. Vi pratar också om att det är betydligt kallare ute än inne. Vi genomför experimentet där vi först håller en fjäder högt upp och fjädern åker ut, jag frågar barnen varför de tror att det blir så och barnen säger att de inte vet. Sedan ska vi hålla fjädern långt ned och jag frågar barnen vad de tror ska hända. De vet inte säger de. När vi sedan ser att fjädern blåser in i rummet säger en flicka att den kalla luften vill in. Jag säger att hon har alldeles rätt och så pratar vi om att den kalla luften blåser in och den varma luften åker ut och att vi kan säga att den kalla luften puttar undan den varma luften samt att vi nu har gjort en vind! Vi genomför experimentet några gånger till då några barn själva vill hålla i fjädern. Under tiden pratar vi om fenomenet. När barnen börjar klaga på att de fryser så går vi tillbaka till byggrummet.

Jag hade tagit med en bild på ett vindkraftverk och fortsatte med att fråga barnen om de visste vad det var för något. En pojke berättade att de har ett sånt vid sitt hus och att det heter vindkraftverk samt att det gör så att man kan få ström. Vi kom in på en diskussion om vad ström och el är och vad man har det till – barnen visste att man använder el till att tända och släcka lampor och spisar. Jag berättade att vinden gör så att propellrarna på vindkraftverket snurrar och det är kopplat till en maskin som gör att vi får el och kan tända lampor. Barnen som hittills lyssnat ganska uppmärksamt börjar här att tappa koncentrationen och jag bestämmer mig för att runda av. De får var sin ballong och så avslutar vi samlingen. När vi gått ut från byggrummet frågar en fröken vad barnen fått göra och två pojkar berättar att vi pratat om luft, blåst ballonger och gjort en vind och tittat på vindkraftverk. Detta anser jag visar på att lärandetillfället startat en tanke kring luft, vind och energi och att denna tanke kan bli en bra byggsten för barnens fortsatta lärande.

Måndagen efter så pratade jag igen med samma grupp barn om experimentet och varför det blåser. De tog då upp bollarna i luften som vill till himlen och springa fort och kalla bollar som är kvar på marken. Om experimentet sa de att fjädern blåste inåt och utåt och att vi gjorde en vind utan att blåsa. De pratade även om vindkraftverk och samtliga barn sa att de nu hade sett ett och att de visste att vi hade det för att kunna tända lampor.

Sammanfattningsvis så anser jag att lärandetillfället gick relativt bra men att det hade gått bättre om barnen haft mer förkunskaper och funderingar kring vad luft och vind är. Det är inte så lätt att ta upp så stora naturfenomen för ett barn vid bara ett lärandetillfälle och det anser jag visar på temats betydelse för lärandet i förskolan. Cartoonen var ett bra hjälpmedel dock då barnen innan i alla fall hade fått reflektera lite kort kring varför det blåser och denna reflektion var något som de kunde se tillbaka på och som väckte ett intresse och en nyfikenhet. Luft, vind och energi är stora saker för ett barn att förstå och en riktig utmaning för en lärare att förklara under ett tillfälle – en tanke som jag dock hade med mig under hela tillfället var att barnens upplevelse av vind var det viktiga och att de har många år i skolan framför sig att förstå det rätt på. Därför lät jag barnens diskussioner och egna tankar få ta mycket plats och jag aktade mig för att dra slutsatser åt dem och tala om vad som var rätt och fel, på detta sätt så har de som sagt fått en grundsten att bygga vidare större kunskap på.

Experiment i skolan

Nu har lärandetillfället och experimenten genomförts på min fältstudie skola i en tredjeklass med intresserade och vetgiriga elever. Inledningsvis samtalade vi om Cartoonen för att se om eleverna kunde utveckla tankarna om luft och om de funderat över Varför det blåser sedan intervjutillfället. Första experimentet var med ballongvågen för att ge eleverna en förståelse av att luft väger något. Detta framstod klart då den ena ballongen gjordes sönder och den kvarvarande ballongen vägde ner. Eleverna fick sedan känna runt och över ett ljus för att de skulle få uppleva var det var varmt. Eleverna kopplade den stigande värmen till en luftballong och samtalet kring varm luft som stiger engagerade eleverna. Därefter ombads eleverna att ställa sig på golvet och känna efter var de kände kyla först då fönstret öppnades. Eleverna sade snabbt att det blev kallt om fötterna vilket föranledde till frågan, varför? Eleverna kunde konstatera att kall luft kom in och kröp utmed golvet. Sedan gick vi till ytterdörren med en fjäder och frågade eleverna var vad de trodde skulle ske med fjädern då dörren öppnades och fjädern hängde i en sytråd längst ner vid dörren. Eleverna sa att den skulle snurra runt, virvla omkring eller blåsa iväg. Då dörren öppnades for fjädern in i hallen och följde med den kalla luften som kom in genom dörröppningen. Eleverna blev fascinerade av detta och kopplade detta till kalluften som kom in genom det öppna fönstret som kylde deras fötter i det tidigare experimentet. Därefter flyttades fjädern till den övre delen av den stängda ytterdörren och eleverna fick svara på vad de trodde skulle ske med fjädern. Eleverna svarade att fjädern skulle blåsa in igen eller att den skulle flyga omkring. Då dörren öppnades for fjädern ut med en väldig fart och strävade därefter utåt och uppåt. Detta hade inte eleverna förväntat sig men efter att de studerat fenomenet en stund och samtalat om vad som skett kunde de koppla detta experiment till ljuset och den stigande varmluften. En elev konstaterade då att kall luft är tyngre och att varm luft är lättare. Diskussionen om kall och varm luft fortsatte i grupprummet. Kristers (se tidigare inlägg) förklaring om att varma luftmolekyler tar större plats vilket gör den varma luften lättare än den kalla och att detta gör att den varma luften stiger var bra att ta till i den vidare diskussionen. Frågan till eleverna blev då vad de trodde skedde på de platser där varm luft stiger och eleverna svarande då att annan luft kom dit och efter fortsatta diskussioner kom eleverna fram till att kall luft kommer in där den varma luften stiger och att denna rörelse skapar vindar. Avslutningsvis ställdes frågan till eleverna om vad vinden kan användas till och om vi har någon nytta av den. Många olika tankar och idéer framkom men kvarnar och vindkraftverk var det som samtalet styrdes in på då önskan var att eleverna skulle se att vinden har använts och används som energikälla. Det ska bli väldigt roligt och intressant att genomföra en utvärdering med dessa elever för att se om tankarna de hade vid tillfället blivit bestående.
Sammanfattning:
Då eleverna var i en mindre grupp tog en del elever tillfället i akt att tala mycket. Detta var ett samtalstillfälle men det är svårt att fördela samtalstiden eleverna emellan. Vissa elever, i detta fall pojkarna samtalade mer än flickorna. Detta kan ha sin förklaring i att pojkarna satt mittemot genomförande lärare och flickorna bredvid vilket gav pojkarna mer ögonkontakt. Vid första tillfället stod några eleverna längre in i rummet då fönstret öppnades vilket ej gav dem någon större förnimmelse av att fötterna blev kalla. Vid andra tillfället stod alla eleverna nära fönstret och då kände alla kylan på fötterna ungefär samtidigt. Vädrets makter var med oss då fjäderexperimentet synliggörs tydligt då temperaturskillnaden mellan ute och inne är stor. Även experimentet med det öppna fönstret där eleverna blir kalla om fötterna är påtagligare då det är kallt ute. Lektionen avlöpte som planerat och elevernas engagemang, tankar och funderingar gjorde det enkelt att gå vidare. Samtidigt är det av stor vikt att den röda tråden hålls då diskussioner lätt kan glida över på något annat område då eleverna har många olika funderingar:)

Besök på Balthazar

Vi har nu i olika omgångar besökt Balthazar där vi fått följa barn och elever som varit där på studiebesök. Tillfället då jag var där kom en grupp med elever i år två och tre. Vid besöket fick de "träffa" Aristoteles och Galileo Galilei som på ett konkret sätt visade på utveckling som skett inom astronomi. Det kom även en förskolegrupp som skulle experimentera med vad som flyter respektive ej flyter på vatten. Det var väldigt intressant att följa barn och elever då de experimenterade. Efter det fastlagda programmet fick elever och barn själva undersöka, bygga och forska inom de olika områdena som Balthazar tillhandahåller. Många barn och elever tog fasta på tillfället och använde tiden till att bygga till exempel båtar men en del gick bara från en sak till en annan utan att reflektera varför och vad som hände vid de olika stationerna. Vi fick därefter också möjlighet att själva prova de olika experimenten.Det var en intressant och rolig dag!

Det fungerade bra med paint!
Texten som förklara bilderna är bra beskrivet, vilket skulle funka att använda även med mindre barn i det kommande arbetet med experimenten.
Bra jobbat Jenny....

Bildförklaringar

När ny teknik, som en scanning-funktion, inte funkar får man ta till gammal teknik som gamla pålitliga paint. Håll till godo med en liten konstnärlig tolkning av två mycket pedagogisk lappar om 'Varför det blåser' som vi fick av Krister på vår senaste handledning.

Lufttrycket påverkar vädret
Att det blir högtryck och lågtryck och olika väder beror på att det händer saker med luften när den värms eller kyls. Luft som värmts upp av solen tar större plats än kall luft. Den varma luften blir lättare och stiger uppåt. Där sätter den fart på den kalla luften som strömmar in vid marken i stället för den varma luft som stigit uppåt. Vi känner rörelserna i luften som vindar. *Klicka på bilden så blir den större.

Handledning och måluppfyllelse

Jag kommer i inlägget använda orden barn och elever lite "huller om buller" men jag menar både förskolebarn och skolbarn när orden används.
Den 5/3 2009 hade vår basgrupp sin första handledning med Krister i laborations rummet på högskolan i Skövde. Krister som är lite av en ”experimentmaskin” verkar kunna det mesta inom naturvetenskap och han har dessutom en god förmåga att förklara olika fenomen på en mängd olika sätt. Han visade både enklare och lite svårare experiment som man kan ta med sig ut i skolorna/förskolorna och vi fick en del aha upplevelser som hjälpte oss att göra vår Cartoon bättre.
Innan handledningen hade vi skrivit i en av pratbubblorna att det blåser för att varm och kall luft byter plats men efter stunden med Krister ändrade vi texten till att det blåser för att varm luft stiger och kall luft kommer in under. Detta sätt att uttrycka sig på tycker vi passar både förskolebarn och de skolbarn som behöver ha en lektion i ämnet på basnivå.
Krister tyckte dessutom att vi skulle tydliggöra för barnen att luft väger olika och kom med bra förlag på experiment som är enkla att utföra.
Det absolut första steget som man ska ta är att förklara varför varm luft stiger. Gör man inte det får barnen eventuellt svårt att förstå fortsättningen på experimenten menade Krister och vi ska diskutera vidare i basgruppen hur man enklast ska förklara detta. Krister tycker att vi ska introducera molekylbegreppet men vi känner oss tveksamma till detta eftersom det eventuellt är på för avancerad nivå för de små. Barnen behöver ju som sagt baskunskaper i ämnet som vi ser det.

Vi har reviderat vår måluppfyllelse efter handledningstillfället och jag tänker redogöra för hur vi tänker arbeta med detta. Vi använder oss av Anna-Stina Ahlriks målbedömning (föreläsning 3/3 2009 Högskolan i Skövde) där kursplanerna bryts ner till utvärderingsbara delar.
Kursplansmål: Barnen ska utveckla förmågan att se mönster och strukturer, detta leder till att barnen kan förstå världen bättre. Genom att ta del av naturorienterade ämnen stärks barnens förmåga att göra världen mer begriplig för dem.
Lpfö 98 menar att barnen ska utforska och utveckla förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Efter denna nivå ska de övergripande målen brytas ner och vi har valt att barnen ska förstå att varm luft stiger uppåt och att kall luft ersätter den luft som ”försvinner” denna rörelse i atmosfären leder till att det bildas vindar. Experiment och genomgång äger rum.
Utvärdering sker genom att eleverna får teckna ett fönster och rita hur luften rör sig i rummet när vi öppnar fönstret på vintern
När eleverna har tecknat färdigt ska de få berätta om sin teckning och vi kan då se om barnen sett ett mönster och sammanhang. Ritade de att den varma luften rör sig uppåt? Varför, varför inte? Hur går vi vidare?

Som man frågar...

Här kommer ett proffsigt svar på den stora fråga: Varför blåser det? Det finns hopp om att vi snart själva kan svara på denna fråga. Tills dess; Håll till godo med SMHI och Bob Dylan´s hit som berättar om var svaret finns!

Hur kommer det sig att det blåser?

Jag har varit och intervjuat några barn under dagen och det har varit mycket givande. Dessa små människor har väldigt många goda tankar som de generöst delar med sig om vi vuxna bara vill lyssna på dem.
Jag fokuserade mest min intervju på frågan:Varför tror du att det blåser och alla de intervjuade barnen har någon tanke att det faktiskt är något som rör sig upp och ner från molnen. Allihop kom efter en stund fram till att regnet från molnen är inblandade på något sätt också.
Jag vill gärna delge er ett avsnitt från den första intervjun:
A:Varför tror du att det blåser? I: Från molnen....Någonting fladdrar och då blir det blåst.
A:Vad är det som fladdrar? I: Jag vet inte, men det är något som åker upp och ner och det kommer från molnen i alla fall.
A: Hur kommer blåsten UPP till molnen? I: ingen aning men jag tror att vinden blåser upp dit på något sätt.
A:Har du någon gång sett ett vindkraftverk? I: Ja,i Danmark.
A: Hur tror du att vingarna kan röra på sig? I: Jaa... det blåser på dem...men sedan kommer det ju blåst tillbaka från dem ....alltså, det liksom stutsar tillbaka blåst från vindkraftverken.
Detta var ett litet utdrag från en av de spännande intervjuerna från dagen och i morgon skall vår halva basgrupp arbeta vidare med alla intervjufrågor/svar. Efter vår handledning med Krister kommer säkert ytterligare "molnen skingras och nya vindar att blåsa" (obs! ett litet skämt) och vi kommer förhoppningsvis att få nya infallsvinklar i det fortsatta arbetet.

Varför tror du att det blåser?

Det var frågan jag ställde till sex elever i en tredje klass. Jag bad eleverna fundera en stund då de tyckte att frågan var svår. Sedan kom eleverna med olika förslag , det ena härligare än det andra, till exempel;
Om det inte skulle blåsa kanske det inte skulle trilla ner några träd och då skulle det bli för många träd i skogen.
Det är säkert något med naturen...det kanske är sjön som gör att det blåser.
Gud är gasig i magen eller så har han en fläkt.
Det kanske är molnen som tar med sig blåst med vindar under.
Det ska bli väldigt intressant att arbeta vidare med dessa elever och förhoppningsvis utveckla deras ideer genom experiment och tankeväckande samtal.

Seminarium; Mål, bedömning och utvärdering. 090303

Seminariediskussionen har utgått från Läroplan för förskola och skola, kursplanen för det naturorienterade ämnet samt Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Vi talade inledningsvis om våra olika fenomenfrågor och hur vi tänkt lägga upp lektionen. Våra två gruppers olika frågor berör samma ämne, kall och varm luft och varför det blåser.
Målet med uppgiften är att eleverna och barnen får en förståelse av att varm och kall luft rör på sig byter plats. Värmen rör sig uppåt och rörelsen skapar vindar.
Vi utgår i undervisningen och vår Concept Cartoon från barnens och elevernas förförståelse och vill med lektionen väcka deras nyfikenhet och upptäckarlust genom diskussion och experiment. Det är av stor vikt att vi som lärare pekar på att det är ej något rätt svar som ska framkomma utan det elevernas och barnens tankar som är intressanta. Andersson (2008) poängterar att för att eleven eller barnet ska erhålla en progression bör läraren planera undervisningen så att deras tidigare erfarenhet och kunnande tas in och utvecklas. En transfer sker då elevernas och barnens tidigare erfarenheter överförs till nya situationer då den tidigare kunskapen aktiveras. Vidare knyter vi vårt tema till Anderssons (2008) tre progressionsperspektiv, innehållsperspektiv, elevperspektivet och målet. Innehållsperspektivet lyfts fram genom intervjuer där barnen och elevernas förförståelse framkommer vilket är grunden till vår fortsatta lektionsplanering. Elevperspektiven innebär att elevens och barnens förförståelse ligger i fokus till det forstsatta arbetet med cartoonen och experimentet. Vi lägger genom denna planering en grund till att barn och elever får en ökad förståelse och kan använda modeller och teorier. Målet är att barnens och elevernas kunskaper utvidgas genom att under processens gång få bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper.
Lpo-94 belyser att eleverna ska få en förståelse av grundläggande naturvetenskapliga kunskapsområden. Läroplanen pekar även på att eleverna ska utforska och lära i samarbete med andra elever.
Lpfö-98 menar att barn ska utveckla förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen. Arbetslaget ansvarar för att barnens arbete genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt.
Kursplanen i de naturorienterande ämnena framhåller att eleven ska utveckla förmåga och tilltro till att se mönster och strukturer som gör världen förståelig samt stärker denna förmåga genom muntlig och undersökande verksamhet.
Eleven ska även utveckla sin förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden och utveckla ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.
Bedömning görs även efter elevernas förkunskap vid diskussionen av Concept Cartoon då eleverna genom sina inlägg synliggör sina hypoteser och visar en ansats att vara delaktiga. Johan belyste i sin föreläsning (090303) frågan om hur och vad vi bedömer. Vi som lärare ska granska vad som ska bedömas, ej hur till exempel eleven fungerar socialt då det ej är av vikt för ämneskunskapen. Även Anna-Stina pekar i sin föreläsning (090303) på att det är skillnad i görandemål och/eller lärandemål. Detta bör lärare ha klart för sig vid sin lektionsplanering.

Intervju av fyra förskolekids om blåst

Nu har jag intervjuat fyra barn om deras tankar kring vind och varför det blåser. Jag fick några varierande svar men ett genomgående drag hos barnens svar var: Det blåser för att det ska bli kallt, om det inte blåser så svettas man ihjäl och så kommer julafton aldrig.

På torsdag ska vi sammanställa alla svar och göra en cartoon. Det blir spännande!