Undersökning av tekniken i skolan och förskolan

På den skola där jag genomfört mina fältstudier har de ingen arbetsplan att gå efter vad det gäller teknik – i alla fall ingen som de hade koll på vart den var – utan de arbetar enligt klassläraren efter Lpo-94 och de mål som finns i kursplanen. När jag kikade runt lite i klassrummet fann jag utöver de tekniska vardagliga saker som vi använder; pennor, saxar, datorer och så vidare, även material för NTA, Natur och Teknik för Alla. NTA bygger på att eleverna gör egna undersökningar och samlar data samt diskuterar och dokumenterar sitt arbete och resultat.

Detta är ett material som de för tillfället arbetar med och jag fick tillfälle att vara med under en lektion där de låg i startgroparna för att börja med temat ”Kretsar kring el”. I det temat är målet att elever och lärare i samverkan utför systematiska observationer och experiment, förutsäger, beskriver och dokumenterar sitt arbete och sina resultat och samlar på sig kunskaper om elektriska kretsar, så att de kan använda sig av dessa i de avslutande tillämpningsövningarna. De ska använda sitt kunnande som redskap för att formulera och pröva sina antaganden och lösa problem och vidareutveckla sin nyfikenhet, kreativitet och lust att lära. De får även chans att göra en första bekantskap med några nya begrepp och sammanhang inom fysiken och tekniken, t.ex. serie- och parallellkoppling, ledare, isolatorer och dioder.

Till varje tema följer en färdig låda med material att experimentera med samt en handledning för läraren. Temat startar med en kort introduktion som läraren håller i och sedan får eleverna veta vad målet med temat är så att de är väl införstådda med vad som förväntas av dem. Läraren har ju en handledning som hon följer men just denna gång tar hon fram lådorna och låter eleverna kika i dem och hon säger att det är det som är så bra med ett material som NTA, att man kan välja att göra lite som man vill beroende på eleverna.

Jag pratade vidare lite med läraren och hon menade på att hennes attityd gentemot teknik var den viktigaste när det kom till hur hon undervisade eleverna och att hon som inte är särskilt intresserad av teknik får arbeta särskilt hårt för att inte förmedla detta till sina elever. Hon pekade på hur teknik kan göras till ett större ämne än vad det är idag men att det krävs kunskap om det, en kunskap som fler lärare än tekniklärarna borde besitta då dagens samhälle skulle stått i princip stilla utan teknik.

I förskolan fann jag även där vanliga tekniska saker som barnen dagligen använder sig av både i sin ute och innemiljö. Det fanns pennor, saxar, limstift, bestick, cyklar, gungbrädor också vidare. Barnen sitter mycket vid en dator och spelar Mulle-Meck, ett spel som tar upp mycket teknik. Jag frågade personalen hur de tänkte kring teknik och de menade att teknik i förskolan är något så vanligt förekommande ämne att de knappt tänker på det. Ofta är det barnen själva som kunde styra in på hur en sak faktiskt är teknisk och barnen nöjer sig oftast med ett bekräftande att deras tankar stämmer. Läraren menade på att de under åren de arbetat blivit bra på att se vad barnen visade intresse för och fånga upp det i stunden. Hon menar också att tack vare att de arbetar så nära Lpfö-98 så tänker de hela tiden i banor kring natur och teknik när tillfälle ges. Personalen på förskolan låg dock i planering för ett tema där de hade tänk ha teknik som en gren. Barnen hade börjat visa stort intresse för matlagning och ofta lekte med leksaksspisen. Personalen tänkte i banor kring hur människan lagat mat genom tiderna med hjälp av eld och numera spisen, elektricitet och så vidare.

Teknik i skola och förskola

Tekniken i skolan har ej varit något framträdande projekt under min fältstudieperiod. Men klassen har tidigare arbetat med teknik i större skala. De har till exempel tillverkat vindsnurror, blommor som kan vissna och växa med hjälp av två sprutor där den ena är vattenfylld och den andra luftfylld. Skolan har flera tekniklådor från Balthazar som används av de äldre eleverna. Det intressanta är ändå att se all teknik som eleverna använder utan att de tänker på teknikaspekten. De använder exempelvis dagligen saxar, pennvässare och bestick. Eleverna i klassen har även trä- och syslöjd och där finns en mängd teknik som eleverna använder i form av till exempel borrar, tänger, symaskiner och nålar. Då eleverna får frågan om vad teknik är rabblar de snabbt upp en stor mängd tekniska saker såsom mobiltelefoner, datorer och cd-spelare. De tänker många gånger ej på all den teknik de har omkring sig och använder dagligen förutom de tekniska sakerna de nämnde.

I förskolan arbetas det med teknik i stor omfattning. Barnen har tillgång till verktyg i ett teknikrum och barnens projektarbete har under våren handlat om hissar och broar och barnen har då tillverkat och provat en mängd olika hiss- och brokonstruktioner.

Teknikrummet på förskolan är placerat i en liten skrubb som tidigare var förråd. Det finns en mängd verktyg och apparater att skruva isär och montera ihop. Jag har dock ej sett några barn i rummet under de tillfällen jag besökt förskolan vilket är synd då rummet har så mycket att erbjuda i teknikväg.

Min tanke är att det nog skulle locka fler barn om teknikmaterialet placerades i ett öppet rum där alla barnen naturligt ser materialet och lockas av Att använda det. Detta skulle även underlätta för lärarna då de har större möjlighet att sätta ord och begrepp på det som barnen är verksamma med.

Vid ett av mina besök på förskolan hade jag turen att få gå med på utflykt till fågeltornet. Barnen skulle där få prova sin hissar i en miljö utanför förskolan. De hade med några olika hissar med differentierande snörlängd. Baren fick sitta uppe i tornet och under tystnad rita vilken frukt de ville ha till fruktstunden och sedan hissades lappen ner till första våningen där en lärare skulle se vilken frukt barnet önskade och lägga det i hissen. Barnen fick även välja vilken hiss de ville att lappen och frukten skulle färdas i och de upptäckte ganska snart att en del hissar inte räckte ända ner utan att de fick byta till en hiss med längre snöre. Ett barn kom på att tornet måste vara lika högt som loftet på förskolan eftersom hissen med det längsta snöret passade bra i längd. Det var av barnet en fantastisk jämförelse, att få en föreställning av två ungefär lika höjder fast de var i så skilda miljöer. Det hade ingen av oss vuxna reflekterat över utan tanken var att se vad barnen skulle hitta på om hissen ej nådde ner.

Det är av stor vikt att lärare är med och ger barn och elever begrepp och ord för det som sker. Då barn och elever får höra ordet teknik ock olika teknikbegrepp blir företeelsen mindre främmande och både flickor och pojkar får ett naturlig förhållningssätt till teknik.

Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål

Våra diskussioner inleddes med vad vi som studenter upplevt då vi sökt efter arbetsplanerna på förskola och skola. De flesta av oss har upplevt att det inte finns något framarbetat i förskolan, detta för att de arbetar mer temainriktat. De flesta skolorna har mer eller mindre arbetet fram en arbetsplan.

Vi i gruppen håller med Sjöberg (2000) som menar att det är viktigt att kunna motivera sitt arbete i skolorna, man bör skilja mellan motivering och mål. Samhällsaspekten bör finnas med när vi lär ut naturvetenskap eftersom det blir en större helhetssyn. Två viktiga motiveringar till att lära sig naturvetenskap är enligt Sjöberg nytta och bildning. Kunskap är makt och genom att undervisa i naturvetenskap menar vi att eleverna får chans att ta del av denna makt. Även Lpo94 pekar på vikten av en allmänkunskap för att kunna delta, förstå och reflektera över hur samhället fungerar och för att kunna ta sitt demokratiska ansvar. Även kursplanen i de naturorienterade ämnena förordar detta.

Inom det naturvetenskapliga ämnet fann vi att de flesta valt att arbeta på ett undersökande sätt genom hypotes, experiment, observation och slutsats.

I arbetsplanerna finns många gånger bra beskrivningar på vad som skall undervisas kring samt vad som skall göras, vilket vi känner är en stor trygghet när vi kommer ut som nyexaminerade lärare. Vi anser att det brister i utvärderingen, eftersom det inte finns några tydliga utvärderingsmål. Vi tror att det är mycket arbete för lärarna att bryta ner målen till att bli utvärderingsbara, ämnet är stort och abstrakt vilket kanske kan leda till att du som lärare blir ”mållös”.

En av oss åtta i gruppen hade en arbetsplan som visar på undervisningsstrategier, vilket blir väldigt konkret.

Vi har förstått att i förskolan så ses språket som en viktig del i verksamheten. Vi har sett att de arbetar mycket med teknik och naturvetenskap men att personalen själva inte uppfattar detta. Vi anser att språket kommer in i allt det som vi väljer att arbeta med, det är inte ett ämne för sig. Om de skulle välja att mer medvetet arbeta kring dessa ämnen så skulle andra begrepp kunna synliggöras i språket, vilket blir mer utvecklat anser vi. Vi anser för deras egen del att de skall få in natur och teknik i målen, för att tydliggöra för sig själva. Vi hade en förskola som arbetade med kroppens sinne men var själva inte medvetna om att det var ett naturorienterat ämne de arbetar med.

Reflektion och tankar efter genomförd lektion

Samband mellan undervisning och ämnesteori
Man ska ha i åtanke att man bör knyta kunskapen tillexempel naturvetenskap till sin erfarenhets värld alltså kunskapsanknutet och vardagsanknutet
Det är alltså bra när läraren planerar all sin undervisning att tänka från två olika perspektiv. Susanne Klaar använde begreppen vision ett och två i sin föreläsning 30/1-09 ”Didaktikbegreppet i olika perspektiv” högskolan i Skövde som helst ska balanseras för att få en optimal lärandesituation. Vi har en relativt bra balans i vår planerade undervisning eftersom kunskapen är vetenskapligt faktabaserad samt vardagsanknutet genom experimentet tillexempel kalla fötter. Ämnesteorin är snäv på grund av att vi har utvärderingsbara mål, genom teckningarna och samtalen runt cartoon visar att barnen har nått syftet med att utveckla förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen och se samband och mönster med hur blåst och luft hänger ihop.Man bör genom skolans utbildning få kunskap som gynnar elevernas förståelse nu och i framtiden.

Av: Ann-Sofie & Anne-Li

Varför tror du att det blåser?

Genomförande och utvärdering i förskola och skola med hjälp av concept cartoon.
av Ann-Sofie och Anne-Li.

Förskoleperspektiv: Det var sex barn vid det första lärandetillfället och fem barn vid det andra tillfället. Barnen satt runt ett bord, vi började med att läsa sagan som var tänkt att använda som redskap för att lyfta in fakta och historik på ett intressant sätt. Barnen lyssnade och var delaktiga eftersom vi stannade upp och pratade samtidigt om olika fenomen. När vi kom till den delen av sagan där Galileo Galilei upptäckte att fjädern stoppades upp av något, kastade vi upp fjädern och barnen fick själva fundera vad det var som stoppade upp fjädern. En pojke sa direkt att det är luften som stoppar upp fjäderns fall. Vid detta tillfälle blev barnen medvetna om att runt omkring oss finns något som heter luft men det syns inte. När vi läste vidare kom vi till frågan ”men hur blir det blåst”? Barnen förklarade, främst en liten professor som Ann-Sofie hade i sin grupp att det beror på att det är vinden som gör att det blåser. Vi läste vidare och berörde begreppen att solen värmer marken och havet, att varm luft är lättare än kall luft och tar mer plats och puttar undan den varma luften, alltså varm och kall luft cirkulerar vilket gör att det blir vind, alltså blåst. Som avslutning på sagan berörde vi vindkraftverken som utnyttjar vinden tillenergi, detta kunde ”Ann-Sofies lilla professor” förklara för de andra barnen. Innan genomfört experiment fick barnen frågan om de tror att luft väger något, alla svarade nej, den kan inte väga nått. För att påvisa att luft som finns runtomkring oss faktiskt väger något använde vi oss av två uppblåsta ballonger i samma storlek fastknutna på en blompinne i var ände. Anne- Li stack hål på en av ballongerna och vips upptäckte barnen att den uppblåsta ballongen lutade neråt och den tomma ballongen åkte upp. Det blev som en våg. Genomförandet för att belysa varm luft att den stiger, gjordes med hjälp av att Ann-Sofie tände ett ljus och barnen fick känna med handen bredvid ljuset, frågan som ställdes: är det varmt? Nej, blev svaret, nu fick de lägga handen ovanför ljuset, är det varmt? Ja, sa alla barnen, varför är det så, blev motfrågan av oss? Barnen svarade: därför att den varma luften åker upp? Nu fick alla barnen ställa sig på golvet och ta av sig strumporna, Anne-Li öppnade dörren och frågade var blir ni kalla först. Vissa av barnen sa på armarna, men Anne-Li stängde dörren, och öppnade efter ett par minuter. Känn igen och då sa i princip alla barn att de fryser om fötterna. Varför tror ni att ni fryser först om fötterna? Efter fundering och lite hjälp på traven svarade de att den kalla luften är tung och hamnar på golvet.
Nästa experiment som vi hade var att slutligen tydligt påvisa att kall och varm luft cirkulerar genomförde vi med hjälp av en fjäder i en sytråd. Barnen fick frågan: åt vilket håll tror ni fjädern blåser åt? Olika svar och sedan provade vi. Dörren öppnas och Ann-Sofie håller fjädern långt ner och den blåser in tillsammans med den kalla luften. Nu håller Ann-Sofie fjädern i mitten av dörren hur tror ni fjädern kommer att blåsa nu? Barnen trodde att fjädern blåser ut. Vi provar och upptäcker att fjädern står i princip still, hur kommer det sig? Med andra ord sker ingen större cirkulation i mitten av ett rum. Nu provar vi att hålla fjädern högt upp vid dörren, vad händer? Barnen tror att fjädern blåser ut, men varför hade de ingen teori om. Vi provar och visst är det så att fjädern blåser ut. Varför den blåser ut förklarade jag med att den kalla luften som har kommit in har värmts upp och då blivit lättare och puttats undan av den kalla luften och stigit uppåt och när dörren öppnas sker en cirkulation kall luft kommer in, fjädern blåser in i rummet, och varm luft blåser ut ur rummet, fjädern blåser ut genom dörren tillsammans med den varma luften, på detta vis uppstår blåsten/vinden ute.

Utvärdering:
Samtal runt cartoon med de olika påståenden läses upp och barnen fick sedan fundera på vilket svar som är korrekt. Det visade sig att alla barnen kom ihåg att varm luft stiger och kall luft kommer in under.
Direkt efter lärandesituationen fick barnen skapa en egen vindsnurra som de sedan lekte med. Genom att blåsa på den och springa, upptäcktes att pappersbladen började snurra och konkret visade att luften flyttar på sig.


Skolperspektiv:
Det var sju barn i varje grupp. Efter sagostunden med ovanstående saga valde vi att ha klassen i en halvcirkel framför tavlan och vi började med att skriva ”Väger luft någonting?” Det märktes att barnen tyckte frågan var konstig, de fnissade och viskade till varandra. Barnen fick sedan räcka upp handen om de trodde att luft vägde något. Trots att det nämndes på flera ställen i sagan att luften väger ganska mycket trodde de flesta att luft INTE vägde något. Vi utförde experimentet med ballongerna (se ovan) och barnen fick insikt att luften väger något eftersom det blev som våg, den fyllda ballongen blev tyngre alltså måste luften faktiskt väga något. Vi skrev upp detta på tavlan: Luften väger någonting. Barnen fick läsa i korus denna text. Vi gjorde sedan på samma sätt med ljusexperimentet, strumpexperimentet samt fjäderexperimentet. Vi skrev sedan fortlöpande upp de begrepp som användes i undervisningen på tavlan. Eftersom vi ville förtydliga begreppen för barnen.

Utvärdering:
Den stora skillnaden i undervisningssituationen var själva utvärderingen eftersom barnen direkt efter lektionen fick rita ett öppet fönster och rita hur luften rör sig i rummet.
Vår tolkning av barnens teckningar är att alla förstod att varm luft stiger och kall luft sjunker. Alla barn förstod att det på något vis skedde en rörelse i luften men alla ritade inte att den varma luften kom upp till taket. Förstod de inte det hela sambandet? Eller kunde det vara en tidsaspekt att de ville bli färdiga med sina teckningar eftersom det snart var rast?
Ungefär en vecka efter lektionen fick barnen återigen rita ett fönster som det första tillfället detta för att få dem att reflektera över begreppen varm och kall luft.
Direkt efter denna stund samtalade vi med barnen två och två om cartoonen för att eventuellt skapa ett lärandetillfälle elev- elev. Alla pekade på rätt pratbubbla och de flesta undrade om vi skulle göra fler fjäderexperiment.
En progression kan vara att utveckla vindsnurran till att utföra ett arbete likt ett vindkraft verk. Denna aktivitet kan hjälpa eleverna att se mönster vind/blåst, blir energi med hjälp av vindkraftverk. Genom att flytta pappersbladen till änden av blompinnen och fästa ett snöre med ett gem kan snurran utföra ett arbete. ( tips från besöket från Balthazar)

Skrivet av Anne-Li och Ann-Sofie

Utvärdering av experiment

En vecka efter genomförda experiment på förskola och skola var jag på återbesök för att göra en utvärdering. Utgångspunkten var intervjuerna som skedde på förskola och skola och därefter skapades en Concept cartoon med olika påståenden utifrån barn och elevers svar.

Förskolan
Jag valde att genomföra experimentet på min fältstudieförskola även då det genomförts i min studiekamrats förskolegrupp. Vid tillfället var tre barn med. Vid återbesöket var de tre barnen med som deltagit i experimentet. Jag inledde ej med vår Concept Cartoon utan samtalade med barnen om vad vi gjort vid mitt förra besök. Barnen mindes tydligt att vi öppnade fönstret och att de då blev kalla om fötterna. De kom även ihåg att värmen från ljuset steg uppåt och ej åt sidorna. Det som vi samtalade mest om var då vi öppnade dörren och fjädern blåste iväg, upp, ner och in. Barnen fick därefter rita vad de mindes och de ritade då bland annat dörren och fjädern, fönstret och ljuset. Barnen tog fasta på de konkreta saker vi gjort och kopplade ej luften till varm och kall luft som byter plats. Fjäderns rörelse vid dörren kopplades till vind men de reflekterade ej direkt över att den flög in nere vid dörren och ut i överkant av dörren. De har däremot förhoppningsvis erövrat en liten förförståelse till vidare experiment och möten med luft inom förskola och skola.

Mira,4år:Jag har målat moln, och vind för annars kan ju inte fjädern blåsa.

Skolan
Vid återbesöket på skolan använde jag inledningsvis vår Concept cartoon och samtalade med eleverna om vad vi gjort vid experimenttillfället. Alla elever konstaterade direkt att påståendet Det blåser för att varm luft stiger och kall luft kommer in under var det rätta. Vi samtalade sedan om vilka experiment vi utfört och vad de visat. Eleverna kom tydligt ihåg att den kalla luften kom in vid golvet då vi öppnat fönstret och dörren. De mindes även att den varma luften försvann ut genom dörrens övre öppning. Då jag frågade varför det var på detta viset samtalade eleverna en lång stund och kom med olika tankar om fenomenet. En elev kom då på att den varma luften var lättare och det var därför den steg uppåt. Jag bad eleverna rita vad vi gjort och alla tog fasta på dörren och fjäderns rörelse i under- och överkant av dörren. En pojke lade sedan till en mängd prickar och konstaterade att det var ju luftmolekylerna. Jag hade vid experimenttillfället visat på Kristers (se tidigare inlägg om handledning) förklaring om luftballongen där det blir färre molekyler inne i ballongen då de varma luftmolekylerna tar större plats och detta gör att luftballongen stiger då den varma luften är lättare än den kalla luften omkring ballongen. Jag hade dock ej denna förklaring som ett mål med tillfället utan bara att ge eleverna en vidare dimension. Det var intressant att höra att eleverna mindes luftmolekylerna även om de ej kopplad det till varma och kalla molekyler. Men eleverna är en erfarenhet rikare som kan vara en bra att ta fram vid vidare arbete i naturkunskap.

Max, 10 år har ritat luften och fjäderns rörelse vid den öppna dörren och han har ritat en mängd luftmolekyler.