Undersökning av tekniken i skolan och förskolan

På den skola där jag genomfört mina fältstudier har de ingen arbetsplan att gå efter vad det gäller teknik – i alla fall ingen som de hade koll på vart den var – utan de arbetar enligt klassläraren efter Lpo-94 och de mål som finns i kursplanen. När jag kikade runt lite i klassrummet fann jag utöver de tekniska vardagliga saker som vi använder; pennor, saxar, datorer och så vidare, även material för NTA, Natur och Teknik för Alla. NTA bygger på att eleverna gör egna undersökningar och samlar data samt diskuterar och dokumenterar sitt arbete och resultat.

Detta är ett material som de för tillfället arbetar med och jag fick tillfälle att vara med under en lektion där de låg i startgroparna för att börja med temat ”Kretsar kring el”. I det temat är målet att elever och lärare i samverkan utför systematiska observationer och experiment, förutsäger, beskriver och dokumenterar sitt arbete och sina resultat och samlar på sig kunskaper om elektriska kretsar, så att de kan använda sig av dessa i de avslutande tillämpningsövningarna. De ska använda sitt kunnande som redskap för att formulera och pröva sina antaganden och lösa problem och vidareutveckla sin nyfikenhet, kreativitet och lust att lära. De får även chans att göra en första bekantskap med några nya begrepp och sammanhang inom fysiken och tekniken, t.ex. serie- och parallellkoppling, ledare, isolatorer och dioder.

Till varje tema följer en färdig låda med material att experimentera med samt en handledning för läraren. Temat startar med en kort introduktion som läraren håller i och sedan får eleverna veta vad målet med temat är så att de är väl införstådda med vad som förväntas av dem. Läraren har ju en handledning som hon följer men just denna gång tar hon fram lådorna och låter eleverna kika i dem och hon säger att det är det som är så bra med ett material som NTA, att man kan välja att göra lite som man vill beroende på eleverna.

Jag pratade vidare lite med läraren och hon menade på att hennes attityd gentemot teknik var den viktigaste när det kom till hur hon undervisade eleverna och att hon som inte är särskilt intresserad av teknik får arbeta särskilt hårt för att inte förmedla detta till sina elever. Hon pekade på hur teknik kan göras till ett större ämne än vad det är idag men att det krävs kunskap om det, en kunskap som fler lärare än tekniklärarna borde besitta då dagens samhälle skulle stått i princip stilla utan teknik.

I förskolan fann jag även där vanliga tekniska saker som barnen dagligen använder sig av både i sin ute och innemiljö. Det fanns pennor, saxar, limstift, bestick, cyklar, gungbrädor också vidare. Barnen sitter mycket vid en dator och spelar Mulle-Meck, ett spel som tar upp mycket teknik. Jag frågade personalen hur de tänkte kring teknik och de menade att teknik i förskolan är något så vanligt förekommande ämne att de knappt tänker på det. Ofta är det barnen själva som kunde styra in på hur en sak faktiskt är teknisk och barnen nöjer sig oftast med ett bekräftande att deras tankar stämmer. Läraren menade på att de under åren de arbetat blivit bra på att se vad barnen visade intresse för och fånga upp det i stunden. Hon menar också att tack vare att de arbetar så nära Lpfö-98 så tänker de hela tiden i banor kring natur och teknik när tillfälle ges. Personalen på förskolan låg dock i planering för ett tema där de hade tänk ha teknik som en gren. Barnen hade börjat visa stort intresse för matlagning och ofta lekte med leksaksspisen. Personalen tänkte i banor kring hur människan lagat mat genom tiderna med hjälp av eld och numera spisen, elektricitet och så vidare.